Skrev ett arbete om kopplingen mellan etnicitet och kriminalitet i kursen sociologi. Håll till godo.

I pjäsen ”Förorten Brinner” av skådespelarna Ulf Stenberg och Emil Rosén får man följa tre ungdomar som handskas med en framtidstro som faller på grund av segregation och fattigdom. ”Jocke”, Ahmed och Hassan börjar alla på samma punkt; ”de är samhällets glömda ungar” och har placerats i en förort på grund av att de har emigrerat.

   Anledningen till att folk som tillhör en annan etnicitet än svensk löper en större risk att bli kriminella är inte så enkel som att svaret är för att de kommer från en helt annan socialisation och kultur. Det beror mer på var man befinner sig, hur omgivningen bemöter en.

   Frågan om hur etnicitet är kopplat till kriminalitet kopplas till en stor del till klass. Detta är för att i många modeller och teorier om kriminalitet kopplas dessa två intersektioner samman på ett eller annat sätt.

   Rent teoretiskt sett har invandrare samma rättigheter till utbildning, arbete och auktoritet som svenska medborgare. Däremot är det inte det så i praktiken. En stratifikation som finns i vårt samhälle är att invandrare behandlas på ett nedvärderande sätt. Ofta samlas invandrare i förorter, och det blir som ställena ”där invandrarna finns”. På grund av fördomar som grundar sig i den strukturella (medvetna, respektive omedvetna) rasismen leder detta till marginalisering, de placeras utanför samhället och förlorar makten i att kontrollera sina egna liv. Eftersom etnicitet är en av de mest avgörande intersektionerna leder det till att de hamnar utanför integrationen.

   När människor inte kan nå framgång genom laglig väg och med hjälp av staten väljer man att nå det genom olaglig väg. Här kommer vi till Robert K Mertons ”strainteori”. När Jocke, Hassan och Ahmed ser sig själva som människor som aldrig kommer att kunna göra en karriär med hjälp av utbildning och lagligt arbete ser de kriminaliteten som en frestande utväg, och de skulle bli imaginärt överordnade.

   Inte nog med att nysvenskar praktiskt sett har det svårare med att bli integrerade i samhället, och därmed ökar risken för att bli kriminella, mycket har också att göra med att samhället stämplar de genast som kriminella. Inte på grund av marginaliseringsomständigheterna, utan för att de helt enkelt är födda i ett annat land än Sverige. Eftersom denna stratifikation är så pass inbäddad, svår att se och svår att få bort leder detta till att ”den kriminella invandraren” blir en påhittad stereotyp. Att kategorisera människor utifrån sociala faktorer på det här sättet är inte ovanligt, då människan kan känna sig trygg i att skapa en ingrupp och utgrupp på detta sätt. Invandrare blir utgruppen, som man inte vill bli som och det skapas ett ”vi och dom”. ”Vi och dom”-tänkandet skapas utifrån fördomarna, som oftast är baserade på uppfattningar som baseras på rykten. Ingruppen låter dessa rykten beskriva nysvenskar och hur de gör.

   En delaktig faktor, förutom marginaliseringen, som skapar denna stereotyp är media. Media vill gärna tillägga ofta att det var en invandrare som begick ett brott när det har hänt något som sänds i exempelvis nyhetsprogram. Det leder till att samhället, de som följer media, blir alltmer vana vid den här rollen och det blir för dem det man förväntar sig av nysvenskar. Media förstärker på ett sätt denna roll och visar en verklighet som egentligen inte är helt sann. På detta sätt blir ”den kriminella invandraren” en slags hyperverklig bild som samhället tar åt sig av, och därmed kan fördomarna bildas.

   Dessa uppfattningar och förhastade slutsatser om hur denna kategoriserade utgrupp beter sig leder till hur nysvenskar själva ser på sig själva. Genom detta skapas spegeljaget. Eftersom samhället ser på en som kriminell och skapad för mindre kvalificerade uppgifter blir detta en roll som man ser i de andras ögon, och det blir ens självbild. Kriminaliteten kan därmed locka som i ”strain-teorin”, men även att den kriminella rollen blir en självuppfyllande profetia.

   Bourdieus modell om habitus och kapital går att applicera i frågan hur klass kopplas till detta. I detta fall handlar det om fler faktorer än pengar när man talar om klass, därför förhåller vi oss hellre till Bourdieus modell istället för exempelvis Marx. Men det ekonomiska är självklart ett av de kapital som väger in till stor del. Det sociala kapitalet kan tillämpas då invandrare flyttar till Sverige utan att ha några kontakter än sin egen familj ofta, och dessutom har de svårt att bli integrerade. Därmed kan möjligheten att få jobb rubbas eftersom kontakter inom företag och organisationer är en viktig del för att ta sig in på arbetsmarknaden. Här stängs många dörrar för att bli en del av samhället. Även det symboliska kapitalet spelar stor roll här, här är området väldigt brett. Språket kan spela in här, man kan dra många slutsatser om en person utifrån vilket språk hen bryter på eller talar. Språket säger mycket om ens sociala identitet och etnicitet, och när man hör det drar individen en mängd olika slutsatser kring hur personen är på andra plan, personen kan möjligtvis få stämpeln ”den kriminella invandraren”. Hudfärg och namn är också symboler som kan leda till dessa stämplar.

   Hirschis teori om sociala band går också att tillämpa i denna fråga. Frånvarandet av anknytning, åtaganden, delaktighet och övertygelse leder till att individen väljer att begå handlingar som ligger i hens intresse, men som går emot samhällsnormerna. Dessa samhällsnormer kan vara både formella och informella. De formella normerna är lagarna som nysvenskar lätt kan ta avstånd från när de inte blir tillräckligt integrerad i samhället och får anknyta sig till dessa sociala band. Mycket vikt kan ligga i övertygelse, om hur pass positiv attityd man har till myndigheter, staten, lagstiftning, och så vidare. Med tanke på att flyktingar och invandrare i dagens samhälle inte nödvändigtvis bemöts med full respekt, på grund av framgången hos främlingsfientliga partier, kan det vara vanligt att man känner att man inte helt kan lita på myndigheterna. Till exempel i ”Förorten brinner”, där placeras alla invandrare i förorten, vilket leder till utanförskapet. Det finns en mängd faktorer som gör att man inte kan knyta an dessa sociala band, vilket leder till kriminalitet.

    När vi ser det hela ur ett makroperspektiv, ska vi se hur samhället i sin helhet ser ut, och vad det är i strukturen som gör att kriminalitet och etnicitet kopplas samman. Allt har att göra med hur samhällsstrukturen se ut, och vilka vägar som erbjuds för emigranter. På grund av marginaliseringen av nysvenskar är det de sverigefödda som skapar ”stigarna” som de är tvungna att välja mellan, det är de som har makten. Baserat på fördomar och kategorisering bildas det inte så många valmöjligheter för nysvenskar. Man hamnar lätt i den lägre klassen, får ofta leva på bidrag och chansen till utbildning är inte särskilt hög på grund av segregationen. Eftersom invandrare inte heller har någon stor chans att få bibehålla makt över sitt eget liv motsvarar detta att de inte kommer få någon valfrihet. De flesta av stigarna blir stängda på grund av att man har fallit på en intersektion som väger väldigt tungt, och de marginaliserade har inte lika stor makt över sina liv.

   Alla dessa faktorer som leder till marginalisering och segragation leder i sin tur till att nysvenskar inte känner sig behövda, de känner inte att de har en uppgift och de känner inte att de är en del av samhället. För ”Jocke”, Hassan och Ahmed skapar detta som sagt ett spegeljag, en osynlig stratifikation, distans från de sociala banden, ett habitus som inte är tilltalande, avspärrade stigar, och slutligen leder detta till att kriminalitet blir en frestande utväg för att på något sätt kunna känna att man är delaktig i något och har en viktig uppgift. 

Stämpla aldrig alla nysvenskar som kriminella när du inte kan se bortom fördomarna och upptäcka orättvisorna. Sorry, men så enkelt är det inte, SD:are. 

/ Elsa Söderlind

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej.    Vill bara skriva av mig angående gårdagen.   Varje morgon på bussen dagarna innan 17 oktober  när jag lyssnade på Håkan kändes det som att jag skulle explodera av känslor för att jag trodde att jag skulle få vara med om låtarna i en h...

Hej! Hur mår ni? Hoppas ni svarade "bra" annars hoppas jag att det löser sig.    Jag mår iallafall inte så toppen, jag är hemma och mår fruktansvärt illa, antagligen mensvärk, det brukar bli så.    I detta blogginlägg tänkte jag prata om 27 septe...

Igår fyllde jag 17 år. Fick fina gratulationer och presenter, det var en bra dag. Fick ett Bodyshop-kit av Ida och Mays, tydligen ska jag få något mer denna vecka som "är på väg flygandes hit". Vad spännande, ser fram emot det! Av familjen fick jag b...

Då får vi välla se hur det går med bloggandet nurå. För ett år sen lade jag av, men nu blev jag sugen igen.  Skillnaden mellan den här bloggen och den gamla är nog att här ska jag försöka få ner mina abstrakta tankar i ord, den gamla var mer någont...